Oscarbuzzfestival : August. Osage country

 Skådespeleriet är fantastiskt. Otroligt, vilken ensemble! De borde vunnit fler priser hittills, ensemblen är en gedigen, gnistrande enhet. Här , en favoritscen - Eat your fish!
En dysfunktionell familj, samlas vid en cancersjuk och furiöst bitsk och cynisk mamma, då pappan försvinner ut i sin båt mot intet, inget mer av obehag.
Han har innan han åkt organiserat så mamman har en hemhjälp, en ständigt hånad indiankvinna, ordet native american vägrar tanten ta i sin mun.
Julia den äldste ansvarstagande systern, mitt i bitter skilsmässa. En mellansyster som beskylls fränt av mamman för att vara "lesbisk" för att hon inte bär make up. Och en förvirrad, patetisk och ganska trasig lillasyster som släpar med ännu en ohängd älskare till begravningssammankomsten.
Ewan McGregor som otrogen make, Abigail Breslin som brådmogen och trotsig tonåring. Benedict Cumberbatch är en  så känslig, rädd ung man, till en villkorslöst älskande pappa, och en ständigt anklagande mamma.Men alla är komplexa nog.

Det finns en hopplös kärlekshistoria - det är scenariot till filmen, som bygger på det svarta komiska dramat av Tracy Letts (pulitzerprisvinnande) drama.
Tillsammans ska de försöka uthärda några dagar tillsammans.- Det blir inte lätt.

Julias biroll som Barbara, är så oerhört stark! Hon är i toppen uppe (Oscarsbuzz) med Lupita Nyong'o briljante  prestation (12 years a slave).
Jag tror inte på systern i Blue Jasmine, jag tror inte på Jennifer Lawrence i den för mig överskattade "American Hustle" - Jag har fortfarande inte sett Nebraska, dock. Sedan vet vi ju, att Oscarsjuryn ibland skiter i bästa prestation, och istället gör det som känns mest Inne just då. Som förra årets premierande av nya It-flickan, istället för av bästa prestation. Och vad ska man säga om Meryls Streep? Det är onaturligt, så levade, äkta, hutlöst hudlös hon är sina roller.
Egentligen är det väl bara att kasta in handuken, ni övriga. Men mest troligen premieras Cate Blanchet, för sin lika utomordentliga insats. Men Meryl...och Julia!
Och min gamla idol, Sam Shepard, och de ja, övriga..Jag gillade filmen, kan man tänka sig ;)

Kanske de dubblar kvinnliga skådisvinsten?
Då vore de allt glada, jo

Idag ska jag se Captain Phillips. 

Im hooked

Hä svänger, damned damned - vilket fett beat! (det är ju så att det s a s svänger, vafan - det är svårt det här ) Tankarna förs till ett annat måhända hjärndöd låt, men överfett beat! Jag är också Bad Boy for life! (för man kan ju inte identifiera sig med de prydnadsflickorna.

Nassas

Nassas

Oscar -Buzzfestoival 2

"The wolf of Wall Street"
Och så kommer briljant filmkonst  - som porträtterar slaskig rovdjurskapitalistisk, hedonistsexistisk och vedervärdigt ytligt liv - med en elektrisk Leonardo (och en  fett tät trailer!!) i spetsen. Det är medryckande. Och att en är kvinna, i allt detta - får en, för största möjliga behållning, försöka skjuta åt sidan.
Äcklet man känner inför hedonismen? Den ska till.
Extrem sexism, kapitalism, drogmissbruk, patetik - och FATTA ; Samma regissör (Scorsese, of course) som skapade fantasifulla, varma, glimrande "Hugo" förra året. Står man ut?
Går det att bortse från att det är en av de äckligaste världar man kan beskåda, som skildras med fulhet, men också med humor, glamour, solskensdränkt, sexigt - och vill nog få en att smågilla svinen. Det finns stunder av snubbeldrogkomedi av ex "Fear and loathing in las Vegas"art, varianter av "Get him to the Greek" (här spelar Jonah Hill i princip samma roll)och  annat kultmysskimmer kring huvudrollerna, mitt i det som egentligen borde vara en total tragedi.

Och jo, de droppar fuckbomben flest gånger i filmhistorien.

Kvinnorrollerna, får jag ändå konstatera - är mer än usla.
Märkliga barbies som manipulerar med rakade sköten - eller en av hundratals(jag tror inte det är en överdrift) som slafsade förbi i diverse motage , som avlädda prostituerade, i olika penetreringsituationer. Hårlösa underliv, avklädda modeller, rufsiga nedvärderade med spretande ben där kontorsmännen står på kö. De är bara ögonblick, helt obetydliga för berättelsen.
Kvinnosynen är oerhört vidrig.- Filmens berättare, stannar även till för att beskiva de olika horornas värde - även de billigaste skräpen(...som de säger, i filmen) sätter dom på. I upptempo. Slask.

Och så klippningen, tempot. Det är en storfilm, och det kan mycket väl tänkas vara Leonardos år. Han är hela registret, närvarande magnetiskt karismatisk!! Han poppar och lockar, också...

Någon sa - att de till och med undvek filmen pga dess kontroversiella coolhetsstämplande av riskkapitalistiska rovdjursbeteenden (hej Prinsessans Maddes man Chris! - Som jag tänker på! Hela tiden!) Filmen? Otroligt underhållande. Slaskchauvinistisk, med mycket annat - Ja! Grotesk, och sprudlande.
 Kvinnoroller? Nope. None. Nada. Fin .
 Mathew Conaughey - briljerar i sin biroll! (se Trailer) MMMM MMMM*dunkdunkdunk*

Och han, den senare  får lov att vara enastående, helhjärtat i nästa film jag sett.
Rider(hehe) egna huvudrollen till fullo , som machotrailerparktrash, Rodeokung som knullar groupies med betänkliga sticksår, bakifrån,  i stallarna. I trailern.
 Ganska otäck, osympatisk. Så drabbas han. Försatt i den svåra situation av att ha fullt utblommad HIV och AIDS. Och som machoman i 80talets Amerika , där Rock Huddsons död/allmänhetens alarmklocka var ett skämt för machokillar som vår huvudrollsman och hans gäng.

I "Dallas Buyers club" är det en mans (ja, än en gång verkligen en mans) historia. Oerhört bra spelat av Matthew, som förvisso under hela awardseason so far, fått svara till sin högst personliga tagline/catchphrase "Aaaaalright allright allright"
Hiv. Aids. En mans historia. Enastående naket skådespeleri. Och ja, Oj M Mc gick verkligen ner för roller. I vikt. Och hudlöst närvarande.

vid varje pristillfälle (han klara sig inte undan). Och oj, ja han får priser, Oscar? Det är oerhört jämt i "!Bästa manliga huvudroll"striden !!

Det är också en transecuell kvinnas historia. Jared Leto som M.Mcs partner( se ovan, mobbas Mathew ;) ;)
 graaaand. Tror Oscarsvinsten/Bästa manliga huvudrolls är Jareds. Det blir bara så.

Hen är briljant som döende glamourprinsessa, med nöden i alltet, med själva livhanken som drift.

Men hans konkurrens är svår., Jag tror inte på Jonah Hill, alls faktiskt. Men Fassbender, däremot... hmm
För over the top? Anyways.

Sett "Her". Finstämt och rart. Min gamle favorit Joaquin Phoenix i en känslig huvudroll. Jag tror ju på honom, också. Jag tippar senare, nu bara upplever jag.Och just det, J.P är inte nominerad.
Han borde ha vunnit förra året, för sin huvudroll i "The Master". Nu får han mysa förbi. "Her" är flöerfalt nominerad, bland annat för bästa orginalmanus, och årets film

Oscar-Buzz-festival Dag 1 - 3

Nu påbörjar jag något som blivit en vana de senaste åren -min Oscarbuzzfestival.

Award season är här, galorna gnistrar och sprakar, klänningar . Och jag följer ceremonierna, de flesta som leder upp mot Oscarsgalan.
Så här går det till.
1/ Jag tittar till nomineringarna, de släpptes den 16/1
2/ Jag börjar se film- Mycket film.

Jag har sett "12 years of slave", en plågsamt, stark och viktig film. Det gör ont, mycket ont. Fotografiet vackert. Spänningen hudlös.  En stark ensamble, mycket stark ensamble skådespelare.
Här är ett klipp, i dålig kvalitet med med utmärkte Paul Dano i ett synnerligen vidrigt stycke sång




Jag har sett "Blue Jasmine", och Cate Blanchett är enastående, hudlös i sin roll som är intimt nära den Blansche Dubois hon spelar på scen. Utsökt. Hon tog hand om Golden Globestatyettentriumferade i Screen Actors Guildgalan  för bästa kvinnliga skådespelare - och hon ligger oerhört bra till för Oscarstrofé. 



"Gravity" såg jag hemma, och till och med utan de enormt hyllade 3Defekterna, var det hisnande, vackert och spännande. Men jag förstår, denna film är ett verk för 3Dupplevelse. Sandra Bullock är mycket bra - men inte slår hon Cate på fingrarna, inte som jag ser det - fast oja, hon ligger bra till. Man är ensam i rymden, och gråter du, svävar din tår stilla som en viktlös pärla mot kameralinsen. Det är poesi och spänning, teknisk vidunderligt och enkelt, existensiellt.


Nu ser jag "American Hustle". 

Avsked - En vecka och fem dagar sedan

Älskade pappa, faväl

The Hobbit: The Desolation of Smaug

En finfin film, som jag väntat på i ett år.
Och Legolas pappa har ögon - att leka med? Produktionsteamet har hängt julbelysning framför hans ögon inramade av silverstänkta ögonbryn. Oh my gaah!

Mörkare, mer fantastisk - bättre än den första filmen i den något utdragna (minst sagt) triologin . Och jag gillade förra filmen mycket. Jag är Tolkien och ringen - fan. Jag är i detta fall inte kritiker. "I am fire - I am death" Smaug är mycket bra!

Älskade pappa Stefan 28/11 1945 - 3/12 2013

Jag fick äran att sjunga för dig, i vårt avsked. Höstvisa och Märk hur vår skugga.



George och Beatles fick avsluta


Vi tog avsked i Mariefreds kyrkogårdskapell, den 27/12 tillsammans. Att du är borta är helt obegripligt.
Nu ska allt gå vidare, fast det är omöjligt att föreställa sig livet utan dig.